Sjätte akten (titeln lånad från Stig Dagerman) var Jonas Autios andra radiopjäs. Den regisserades av Anna Azcarate och utspelar sig backstage på en teater efter avslutad föreställning.
Skådespelarkollegorna har begett sig till puben, kvar är Linda och Ellen – två barndomsvänner som egentligen är på väg från varandra och i det drygt halvtimmeslånga dramat möts i en dramatisk dialog kring klassbakgrund och kultur.
Ellen är den gynnade, med kulturvana, frigjorda föräldrar ur 68-vänstern, som kom in på scenskolan vid första försöket. Linda har just förlorat sin pappa, före detta a-lagare, och hennes mamma känner sig för osäker på kulturvärlden för att ens komma och se sin dotter uppträda.
Under rubriken “Skildring av öppna sår gör Sjätte akten hörvärd” anmärkte Svenska Dagbladets recensent visserligen på att “Autio pressar in för mycket i sin korta pjäs” men ansåg samtidigt att föreställningen i “ilskan och i de unga kvinnornas sårade och sårbara försök att nå varandra förmedlar en sanning som utmanar och berör.”
Sjätte akten (2002)
av Jonas Autio
Regi: Anna Azcarate
Producent: Gunilla Bresky
I rollerna: Åsa Widéen, Sofia Ledarp och Sara Arnia